När jag var ca 13-14 år och livet sög och alla kompisar var idioter gjorde jag ett val att byta skola. Detta är ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv för det förde mig till två fantastiska personer som kom att bli mina bästa vänner både då och fortfarande och förhoppningsvis "tills döden skiljer oss åt". Dessa två fantastiska tjejer heter Agnes och Sofia.

Vad jag mins så fann jag och Agnes varandra direkt och började umgås efter skolan. En av våra sysselsättningar var att sitta i rondellen utanför BEA och snacka om allt och inget (något som inte uppskattades av mamma när hon fick reda på det). En hel del promenader blev det också med mycket prat. Agnes är nog den person på denna jord som vet absolut mest om mig och vet exakt hur jag fungerar. Dels eftersom vi pratar väldigt mycket och dels eftersom vi är fruktansvärt lika på många sätt och tänker väldigt lika,särskilt när det gäller kärleksproblem. Men samtidigt är vi ändå olika, vilket också är fantastiskt då vi kan stötta varandra på olika sätt. Jag är otroligt glad över att ha en så grymt bra vän, som alltid finns där, som man vet vart man har. Oavsett avstånd och oavsett hur länge sen det var vi hördes så är det som att vi sågs igår. Är det kris och man behöver stöd finns Agnes alltid där.

Samma sak gäller Sofia. Vi lärde känna varandra lite senare under 8an och började inte hänga direkt. Däremot har vi hängt desto mer efteråt. Jag har upplevt sjukt mycket roligt med Sofia. Massa galna fjällresor med familjen Björin, en upplevelse i särklass! Och även en fantastiskt utlandsresa till Zakynthos. Dessa resor är minnen jag alltid kommer att ha med mig, jag glömmer aldrig hur vi skrattade så vi nästan kissade på oss när vi råkade ta offpisten istället för rätt backe eller när vi helt oväntat hällde i oss en massa drinkar på Zakynthos och liftade med en okänd kille tillbaka till klubbarna när vi bestämt oss för att gå hem!? Eller alla mysiga stunder vi haft tillsammans på Gotland.
Alla dessa upplevelser har gjort att vi känner varandra utan och innan, vi har skrattat gråtit, grälat, skämts, blivit sams. Alla känslor tror jag. Sofia känns som en familjemedlem som jag kan berätta vad som helst för. Här finns inga hemligheter och allt reds ut på stört (eller dagen efter). Detta är det absolut bästa med Sofia, 100% ärlighet. Frågar man något får man ett rakt svar i alla lägen.

Det finns mycket man kan säga om mina älskade vänner, men nu måste jag äta middag! Avslutar med att säga att bättre vänner än Agnes och Sofia finns inte och jag är oändligt tacksam att de står kvar vid min sida, tveklöst och för alltid. <3